storiesaboutthefooo.blogg.se

Noveller om gruppen The Fooo

something like love - Kapitel 7

Kategori: Something like love

När tåget kom in på perrongen så kramade Omar killarna och vinkade till mig. Han gick på sin vagn och bara några minuter senare rullade tåget ut från perrongen igen. Killarna kollade sorgset efter det och för en sekund trodde jag nästan att de skulle börja gråta. 
"Seså, ryck upp er nu. Ni träffar honom snart igen väl?" sa jag för att försöka muntra upp dem lite. 
"Ja, men det dröjer ju två veckor tills dess ju." sa Felix sorgset. 
"När man är ledsen ska man äta, kom så går vi och köper glass." Jag började gå mot utgången och killarna följde efter mig. När vi kom ut från TC så hörde vi hur någon skrek "KOLLA DÄR ÄR DEM!" och en stor grupp tjejer kom springandes mot oss. Tjejerna knuffades och jag hamnade utanför klumpen av människor. Tjejerna tog bilder med dem och de knuffade varandra för att vara den som var närmast killarna. Jag var tvungen att bita mig i tungan för att inte börja skratta, det såg så kul ut att se det från utsidan. Två tjejer hade lämnat klumpen och gått fram till mig. 
"Varför hänger du med killarna för? Liksom tror du att du äger dem eller något?" sa den ena tjejen. 
"Ogge är min tvillingbror. Jag blev tvingad av vår kära mamma att hänga med honom till studion idag." svarade jag och försökte hålla lunget. Något jag är väldigt dålig på. 
"Asså shit vem tror du att du är som ljuger för mig? Ogge har ingen tvillingsyster." sa den andra tjejen och den andra nickade instämmande. 
"Ogge är min tvillingbror och om du vill tro mig eller inte skiter jag fullständigt i." svarade jag henne snäsigt och började gå bort från henne men hon följde efter mig.
"Vi tror dig inte och jag tror inte att någon annan heller tror på din lögn om att du och Ogge skulle vara tvillingar. Han är ju snygg och du ser ju ut som om någon möblerat om ditt ansikte." sa dem och allt fler tjejer hade samlats runt oss för att se vad som hände. Jag hörde hur de viskade med varandra och jag gissade att de berättade om att jag påstod mig vara Ogges tvilling. Jag suckade åt dem vilket verkade provocera dem ännu mer och de slöts sig i en tightare ring kring mig. 
"Inte lika kaxig nu va när du har fler att ljuga för?" sa någon i ringen men jag kunde inte se vem det var som sa det.
"För sista gången jag ljuger inte!" jag kände hur jag automatiskt slöt höger handen, redo att slå mig ut ur ringen om det krävdes. En av tjejerna som jag pratade med innan alla andra kom, gick långsamt fram emot mig och hon såg lika redo ut som jag på att slåss.
"Hallå brudar, vad är det som pågår?" jag andades ut av lättnad när jag hörde Felix röst utanför ringen och jag såg hur alla tjejer flyttade på mig och jag såg det som min chans att ta mig ut från ringen. Jag började springa för att snabbtsnabbtsnabbt komma bort från dessa galna tjejer. Jag hörde hur Ogge ropade efter mig men jag fortsatte bara att springa. 
 
Ogges perspektiv

Jag såg hur fler och fler tjejer slöt sig i en ring kring Amanda. Det gjorde mig orolig och jag bad om ursäkt till tjejen jag just skulle ta ett kort med och gick bort till ringen. Oscar och Felix gjorde samma sak. Allt som hände sen gick så snabbt, Felix som frågade vad som pågick, ringen som öppnade sig och Amanda som sprang iväg från oss. 
"Inte så kaxig nu när killarna kom i närheten av henne och det inte fanns en chans att hon skulle kunna fortsätta ljuga för oss." Sa en av tjejerna i ringen. 
"Vad skulle Amanda ljuga om?" frågade jag.
"Hur vet du hennes namn?" frågade samma tjej som sa att Amanda ljög.
"För att hon är hans tvilling." svarade Felix henne. "Ogge du borde kanske ringa henne och kolla vart hon är, hon kan ju inte området så bra än väl?" Jag nickade och tog fram min mobil och slog in hennes nummer. Jag såg hur många av tjejerna skruvade på sig generat, hade de inte trott på Amanda när hon sa att hon var min tvilling? Var det därför de hade stängt in henne i ringen och fått henne att springa härifrån när hon fick chansen. Jag och Amanda är väldigt lika för att vara tvåäggstvillingar och olika kön, många av våra ansiktsdrag är lika och hade de bara tittat mer nogrant hade de sett att hon är min tvilling. Telefonsvararen gick på och jag pratade in ett meddelande. 
"Hon svarar inte, vi får leta efter henne." sa jag till killarna och vi började gå i riktningen hon hade sprungit. Några av våra fans började följa efter oss vilket gjorde mig irriterad. Jag älskar våra fans och allt de gör för oss men nu när de fått Amanda att springa iväg och förmodligen gå vilse så kände jag inte för att de skulle följa efter oss. 
"Asså tjejer, ni har gjort nog för idag. Vi letar efter Amanda i fred, gå iväg." vände jag mig om och sa. Några såg sura ut medan andra såg förstående ut. 
 
Amandas perspektiv

Jag sprang tills jag inte orkade mer och stannade och satte mig på marken och lutade ryggen mot en husvägg. Jag hade ingen aning om vart jag var och jag ville inte ringa Ogge. Jag tog fram min mobil för att hitta vart jag var och för att hitta bästa och snabbaste vägen hem. Jag suckade högt när jag såg att närmsta vägen hem var 7km lång. Att åak buss eller tunnelbana var ingen ide eftersom att jag förmodligen skulle komma ännu mer vilse då. Jag hade inget val, jag var tvungen att ringa Ogge. 
"VART ÄR DU?!?!?" skrek Ogge när jag ringde honom. 
"Jag vet inte, mellan massa lägenhetshus." svarade jag honom och gned mig på örat, det kändes som om jag fått tinitus för att han hade skrikit så högt. 
"Ser du något gatnamn? Det skulle underlätta lite i vårt sökande efter dig."
"Nääää, men använd hitta min Iphone, då ser du ju vart jag är väl?"
"Okej, stanna kvar i telefon medans jag kollar hur långt ifrån varandra vi är." 
Det var tyst en lång stund och sedan hörde ett brus i luren. 
"Vi är inte så långt ifrån dig, vi kommer om 10 minuter." sa Ogge och vi la på. 
Vi. Felix och Oscar hade tydligt följt med och letat efter mig. Jag kunde inte låta bli att le av tanken på Oscar. Hans blåa ögon, hans käklinje som var otroligt sexig och hans doft. Herregud vad är det för fel på mig, Oscar är den sista personen jag skulle kunna bli tillsammans med, Ogge skulle hata mig och så skulle alla deras fans säkert göra. De hatar mig ju redan för att jag är Ogges tvillingsyster. Dessutom har jag bara en liten crush på Oscar, inget mer, inga riktiga känslor. Jag måste bara skärpa mig och fokusera på annat än Oscar och inte spendera allt för mycket tid med honom så försvinner crushen nog snart.
Voila, kapitel 7 och ett ganska långt blev det med ett litet pyttedrama. Eftersom att ni kommenterar så fina saker och för att min statistik bara stiger och stiger kan jag nog få ihop ett till kapitel idag! 

Kommentarer

  • Wilma säger:

    Gryyyyymt! :D

    2013-07-17 | 16:05:40
  • Lina säger:

    Så sjukt bra! ÄLSKAR DIN NOVELL!!:D

    2013-07-17 | 17:04:28

Kommentera inlägget här: